Att växa in i rollen som mamma

Igår eftermiddag blev vi äntligen utskrivna från sjukhuset på riktigt. Vi vägde, mätte och doktorn gjorde en undersökning. Hon har äntligen passerat sin födelsevikt och inom några dagar väger hon 3 kg. :) Det känns skönt! :D

Jag fick lite småpanik här om natten då hon hade lite täppt näsa och det verkade som att hon hade svårt att andas… Hon grät och grät och tillslut så grävde jag fram koksaltlösning och tryckte in en för stor näs-sug i näsan på henne och vips så blev hon lugn! :) Jag gick från att känna mig som världens sämsta mamma till världens bästa på några minuter. :D Det känns fortfarande ovant och lite läskigt att titulera sig som mamma men samtidigt så underbart och naturligt. Varje gång jag vaknar upp bredvid henne känner jag mig så tacksam. Samtidigt, när jag är som tröttast känner jag mig ibland överväldigad över vilket ansvar man egentligen har som förälder. Alla känner säkert så första tiden!

Det har varit mycket nu senaste dagarna… Jag blev ju inlagd på sjukhus så hastigt och tanken var ju att verkligen sätta mig in i allt som har med försäkringskassan att göra och även fixa alla små saker sista månaden men det hann jag ju aldrig! :) Nu sitter man dom få stunder man har då hon sover och fixar allt. Dagarna går verkligen fort eftersom allt går som på rullande schema. Varje mål man äter eller varje ärende man ska göra måste planeras känns det som. :)

Idag ska min bror komma hit och träffa Arwen för första gången. Han är den första från min sida av familjen som träffar Arwen. Hela Björns familj hälsade på oss på sjukhuset redan. Jag är inte lika nära mina föräldrar som Björns och till stor del beror det på osämja, bråk och missbruk. Jag har helt enkelt valt att ta avstånd från allt sånt nu eftersom Arwen ska få en så trygg uppväxt som möjligt. Dessutom så tyckte min s.k mamma att det var rimligt att använda facebook för att gratta oss då Arwen föddes och min s.k pappa har knappt hört av sig. Ingen av dem har funnits där för mig under graviditeten eller ens frågat hur jag mått heller för den delen och då blir man inte ”mormor och morfar” per automatik när man inte ens anstränger sig för att träffa sitt enda barnbarn. Jag kan verkligen inte acceptera ett sånt beteende från två ”vuxna” individer och jag kommer aldrig att behandla Arwen på det sättet! Det är ett som är säkert!

Som tur är så har man fina vänner, en underbar man och hans otroligt fina och stöttande familj. :) <3 Är så tacksam för det!

1379282_10151699495916034_1278432931_n

16 thoughts on “Att växa in i rollen som mamma

  1. Elle: Dom är inte riktigt kloka. Kanske jag skulle ha skrivit om hur denna incident gick till egentligen? Att det var hennes karl som knuffade in mig i väggen och jag ringde polisen och hon ljög för polisen och sa att han inte gjort något då de väl kom dit. Det är för övrigt olagligt och att den där jävla galningen har mage att sitta och sprida lögner om den kvällen äcklar mig så att jag vill spy. Hon är inte riktigt frisk och det är ingen mening att lägga mer energi på dessa människor. Dom har inga liv och måste skapa drama mellan sina vinkvällar för att ens känna sig levande. Dom är inget annat än tragiska men som tur är så får man det man förtjänar till slut.

  2. Kan Raila lägga ner? Det var mig hon ringde den natten. Jag var den som körde hem Anna och jag VET vad som hände. Jag vet dessutom att Anna inte druckit så mycket. Seriöst. .. tror du på fullaste allvar på att Anna misshandlade sin mamma!? Och sen är det skillnad på folk som kan hantera alkohol och vet vad dom gör… till skillnad från vissa ”andra” som har total minnesförlust vid alkohol konsumtion. Eller också vid nyktert tillstånd verkar vissa ha tappat huvudet.
    en grov anklagelse måste jag säga att det är… inte ok! Speciellt då jag vet att de inte är sant!
    Men vänta du Raila när du och Rita än en gång är ovänner så får du skit du också… om inte annat bakom din rygg. Det verkar vara en rolig hobby som Rita har ;) dra lite lögner någon annan stans!

  3. Raila: men nu får du för fan ge dig! Jag har försökt ha tålamod med dig men nu räcker det med er jävla spridning av lögner! Ni är inte riktigt friska i huvet någon av er. Kommentera inte och prata inte ens med mig igen.

  4. vill bara säga ett sista ord med detta idioti. när det gäller polisen ida som du tar upp så var det Anna som kom hem i fyllan och misshandlade sin mor, och Anna var vuxen då inte ett barn,

  5. Katarina: Fick veta att du bygger en liten pakt där du uppmanar andra ”mogna” kvinnor att kommentera på min blogg via fb. Har ni inga liv? Du har aldrig ens träffat mig! Fatta att ni kan skriva vad ni vill. Era åsikter är obetydliga i denna fråga eftersom ni inte har med saken att göra och för att det inte angår er. Hur gamla är ni egentligen? Och en områdeschef på kommun som sitter och vuxenmobbar på facebook känns ju ganska tragiskt!

  6. Katarina, ja hon har gjort fel val av män okej, men om man sätter dom före sina barn så är inte det okej. Varför ska man ha kontakt med någon som värderar dessa män högre? Och om Annas mamma var intresserad av hur Anna mår så skulle det inte finns något som stoppar henne att ta resa på det! Och om det nu skulle ha varit Anna som låg där och krysta med telefonen i högsta högg för att ringa till hon som aldrig prioriterat Anna högre än dessa män.. Varför var det då Anna som fick ringa när hennes mamma var på sjukhus? Gäller inte samma då? Eller är det endast Anna som ska rätta sig efter hon som sa till polisen ”nä de där har inte hänt”….
    KOM FAN INTE OCH TALA OM FÖR MIN NÄRMASTE VÄN DEN SYSTER JAG FÅTT ATT HON SKA SKÄMMAS FÖR NÅGOT DU INTE HAR EN JÄVLA ANING OM OCH VILL BLUNDA FÖR!

  7. Slutar här och nu! borde du göra med vi har bara en mamma, och vår mamma som fött och uppfostrat oss efter SIN bästa förmåga borde vara värd mer respekt, än ett nergörarande på en blogg! kommunikation öga mot öga är bättre om du bara tillåter det……..

  8. Katarina: om du nu ”vet” det varför ens kommentera? Som sagt, du känner inte mig så du kan ju inte direkt förvänta dig att jag ska ta till mig något av det du skriver så jag fattar inte varför du lägger ned tid ens? Ogillar du mig så läs inte min blogg utan umgås med din bästis istället och tänk till. Det krävs faktiskt en hel del innan man avsäger sig kontakten helt från sin mor så detta handlar inte om en bagatell. Jag vill inte ha med henne att göra och det är mitt val.

  9. Anna jag har två barn en son 25 och en dotter på 14 de mår bra och är stabila och sunda människor. eftersom jag vet att en diskussion med dig kommer man ingen vart med så ger jag mig här och nu! har varken mor eller far kvar i livet och vet att mina föräldrar har gjort rätt och fel men jag önskar av hela mitt hjärta att de fanns kvar i mitt liv! Lägger ner nu ingen ide du vet bäst! men som sagt älska glömma och förlåta!

  10. Katarina: Känner du mig eller? Du har inte lite mage att tala om för mig hur jag ska hantera min relation till henne. Älskar man sina barn gör man allt för dem och lägger sig inte bara ned då det blir jobbigt. Kanske hon kan adoptera dig då eftersom du verkar vara så förtjust i hennes bristande föräldraregenskaper? Jag ser absolut framåt och det är därför jag inte vill ha något med vuxenmobbande vinalkisar att göra. Min dotter kommer aldrig att måsta vara bland alkoholism, våld och glåpord och tycker du att det är en ok miljö för barn att växa upp i hoppas jag innerligt att du INTE har barn. Fy skäms på dig, otrevliga människa.

  11. Anna skäms!!! din mamma är en speciell person som kanske gjort fel val och val av män i livet, kan bli så, din mamma är den finaste person jag känner! och hon har inte tagit kontakt pga att du förbjudit henne att göra så! Hon är din mamma och älskar dig och är värd mycket mera än grymma ord på din blogg, prata med din mamma du är vuxen nu, det tråkiga är att ni har olika sanningar! Se nu framåt inte bakåt! du har en dotter som kommer att utmana dig som få! i framtiden! och lär dig livets gåta att älska glömma och förlåta!

  12. Älskar er! Och finns alltid här! Hon är så fantastisk och ni är fantastiska föräldrar! När man får barn inser man vad som är viktig för ens egna trygghet. Negativt finns inte i sitt liv då… endast kärlek! Och tillsammans har man skapat sin egna familj! ♡

  13. Du har helt rätt, ibland blir man så överväldigad och rädd för det ansvar man har när man fått barn! Det är skrämmande och samtidigt helt underbart att vara förälder! Det bästa som finns, ingen kärlek är som den man har till sitt barn. Det går inte ens att förklara!!

Kommentera!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s